Fler val

Via Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Avangard i Gali, Abchazien, kan unga gravida kvinnor få möjlighet till information och rådgivning hos gynekolog. Här berättar Dr Anetta Caava om anatomi och hälsa. Foto: Cecilia Ericsson och Marlene Ögren/Röda Korsets högskola.
Via Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation Avangard i Gali, Abchazien, kan unga gravida kvinnor få möjlighet till information och rådgivning hos gynekolog. Här berättar Dr Anetta Caava om anatomi och hälsa. Foto: Cecilia Ericsson och Marlene Ögren/Röda Korsets högskola.

Rätten till sin kropp

Att inneha rätten över sin egen kropp är den mest grundläggande förutsättningen för att kunna vara en fri och jämställd individ, och därmed ett villkor för demokrati och fred. När någon annan besitter makten att besluta över ens kropp, är det omöjligt att fullt ut kunna delta i samhället.

Rätten över den egna kroppen finns fastslagen i flera internationella dokument, som till exempelvis FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men i de flesta samhällen har kvinnor generellt mindre makt över sina kroppar än män. Det märks när kvinnor inte själva får bestämma hur de ska klä sig, vilka de ska träffa eller leva med. Det märks i uppfattningar om att kvinnor inte ska ha sex före äktenskapet eller med olika partners. Det märks när abort är förbjudet och det är svårt att få tag på preventivmedel. Det märks när kvinnors kroppar behandlas som en handelsvara och säljs för sexuella ändamål.

Det är även tydligt att heterosexuella har mer makt över kroppen än homo-, bi- och transsexuella. Kärlek och sex mellan två personer av samma kön är till exempel fortfarande förbjudet i många länder och socialt oacceptabelt i ännu fler, däribland flera europeiska.

Under FN:s internationella konferens om befolkning och utveckling i Kairo 1994 fastslogs att alla människor har rätt att bestämma om, när och med vem de vill ha sex eller skaffa barn – liksom att tillgång till preventivmedel, sexualupplysning och abort bör vara en rätt för alla. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är grundläggande för makten över den egna kroppen. Men under konflikter glöms kvinnors hälsa ofta bort och gynmottagningar, mödrahälsa eller kvinnocenter som kan ge stöd till kvinnor försvinner. Varje år dör över 330 000 kvinnor av komplikationer i samband med graviditeter, förlossningar och osäkra aborter. För gravida kvinnor i en konfliktregion ökar de riskerna markant.

Mäns våld mot kvinnor

I krig ökar även mäns våld mot kvinnor bland civilbefolkningen. Män som har tvingats bevittna när deras mödrar, döttrar eller hustrur utsatts för sexuellt våld tenderar att själva använda våld mot sina familjemedlemmar. Detta som ett sätt att återvinna kontrollen och hantera skammen. Även i fredstid spelar upplevelser av våld roll. Män som sett sina mödrar utsättas för våld inom familjen, återupprepar ofta det mönstret i sina egna förhållanden.

Arbetslöshet, trauman och förändrade könsroller i familjen till följd av kriget är andra anledningar till att våldet mot kvinnor ökar under och efter konflikter. Även människohandeln ökar i konfliktområden. Trots att det internationella samfundet borde skydda kvinnor mot sexuella övergrepp i konfliktområden, innebär deras närvaro att industrin kring sex i utbyte mot pengar eller mat ökar.

Mäns våld mot kvinnor är det mest utbredda hotet mot kvinnors säkerhet. Trots det görs det väldigt lite av regeringar och det internationella samfundet för att stoppa våldet.

Sexuellt våld i krig och konflikt

Våldtäkt används som en del av krigföringen för att förödmjuka ”fienden”. Det är inte ovanligt att män tvingas se på när deras hustrur, döttrar och mödrar våldtas. För de krigförande parterna är våldtäkt mot kvinnor och barn ett effektivt strategiskt vapen, eftersom det långsiktigt trasar sönder fiendens familje- och samhällsstrukturer. Våldtäkt får alltid stora konsekvenser, såväl fysiska som psykiska. I krig utsätts kvinnor för utstuderad tortyr med tillhyggen mot underlivet för att tillfogas större smärta och skada, vilket kan innebära att kvinnorna inte kan föda fler barn. Våldtäkt används även systematiskt som en metod för etnisk rensning. Offren, och eventuella barn som blir följden av övergreppen, utsätts ofta för stigmatisering och utesluts ur samhället. Samtidigt drabbas både de och eventuella vittnen av långtgående trauman som påverkar generationer framåt.

Många kvinnor smittas också med livshotande sjukdomar. Under folkmordet i Rwanda beräknas exempelvis minst 250 000 kvinnor ha våldtagits. Av de som överlevde övergreppen uppskattas 70 procent ha blivit infekterade med hiv. (Läs mer hos Amnesty.)

2008 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1820 som ett svar på internationell kritik kring det massiva sexuella våldet i bland annat DR Kongo och Darfur i Sudan. För första gången erkände säkerhetsrådet att systematiska våldtäkter kan utgöra ett hot mot internationell fred och säkerhet. Resolution 1820 har därefter även byggts på med resolution 1888, 1889 och 1960. Trots resolutionerna är straffriheten för sexuellt våld under konflikter fortfarande utbredd, vilket är en av anledningarna till att det fortsätter användas som strategi.

Många av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer arbetar mot det könsrelaterade våldet. De följer med kvinnor till gynekologer, driver hjälplinjer och skyddade boenden, utbildar om kvinnors rättigheter och driver kampanjer för att utmana traditionella könsroller. De stödjer offren för sexuellt våld och kämpar mot straffrihet för förövarna. På så vis stärker de kvinnor i att kunna och våga hävda makten över sin egen kropp.

Senast uppdaterad: 2013-09-20