Fler val

Nobels fredspris 2011 gick till de tre fredsaktivister: Tawakkol Karman, Jemen, Liberias president Ellen Johnson Sirleaf och Leymah Gbowee, Liberia. Foto: Martin von Krogh.
Nobels fredspris 2011 gick till de tre fredsaktivister: Tawakkol Karman, Jemen, Liberias president Ellen Johnson Sirleaf och Leymah Gbowee, Liberia. Foto: Martin von Krogh.

Fler kvinnor i fredsprocesser

Idag utspelar sig de flesta beväpnade konflikter inom länder. En stor del av dödsoffren är civila. Krig handlar inte längre om manliga soldater i skyttegravar – krig dödar, lemlästar och förstör liven för både kvinnor, män och barn.

Samtidigt gör traditionella rollfördelningar i samhället att kvinnor och män i huvudsak får olika roller även i krig och konfliktsituationer. Kvinnor är inte fredliga av naturen. Men medan männen går in i striderna, får kvinnorna ofta se till att samhället och dess funktioner fortsätter att fungera – även om det också finns en hel del kvinnor som ingår i olika beväpnade grupper.

Trots att konflikter slår hårt mot både kvinnor och män, utesluts kvinnor när det är dags att förhandla om fred, ofta med argumentet att de stridande parterna är de som ska sluta freden. En granskning utförd av UNIFEM, 2010, visade att 92,4 procent av deltagarna i fredsförhandlingar och 97,5 procent av undertecknarna av fredsavtal är män (Women’s Participation in Peace Negotiations: Connections between Presence and Influence, UNIFEM 2010).

Halva befolkningen utesluts

Vad som glöms bort är att en av förutsättningarna för att uppnå långsiktig fred och stabilitet är att representanter från hela befolkningen involveras i freds- och försoningsarbetet. Dessutom är ett fredsavtal inte bara ett slut på kriget, det skriver också villkoren för framtiden. När kvinnor utesluts från fredsprocesserna går halva befolkningens erfarenheter, kunskaper och behov förlorade inför uppbyggnaden av det nya samhället.

Eftersom fredsavtal ofta ligger till grund för de nya samhällenas konstitutioner, ökar det också risken för att kvinnors rättigheter inte heller får någon plats i dem. Av 585 fredsavtal som undertecknats mellan 1990 och 2010 innehöll till exempel bara 16 procent någon referens till kvinnor (Peace Agreements or Pieces of Paper? The Impact of UNSC Resolution 1325 on Peace Processes and their Agreements, Bell, Christine and O’Rourke, Catherine, 2010).

Mer om vad ett fredsavtal utan genusperspektiv kan få för konsekvenser för kvinnors rättigheter går att läsa i Engendering the peace process, som behandlar Dayton-avtalet som 1995 avslutade kriget på Balkan.

Ett samhälle som inte respekterar samtliga av sina invånares mänskliga rättigheter skapar en ojämlikhet som i sig riskerar freden. I Världsbankens World Development Report 2011 listas till exempel angrepp på mänskliga rättigheter och ojämlikhet mellan olika grupper i samhället, som stora riskfaktorer för att länder som tidigare varit drabbade av konflikt ska återfalla i stridigheter. Att säkerställa kvinnors lika deltagande i fredsarbete och beslutsfattande är med andra ord ett sätt att bygga en mer hållbar fred.

Resolutioner för lika rättigheter

På senare år har det internationella samfundet erkänt de ödesdigra problem som kvinnors uteslutning från fredsprocesser skapar, och har börjat agera för kvinnors fulla deltagande i allt freds- och säkerhetsarbete. Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 antogs en handlingsplan mot diskriminering av kvinnor som ålägger länderna att vidta åtgärder och vid behov anpassa lagar och praxis för att undanröja alla hinder för jämställdhet.

Som en konsekvens antog FN:s säkerhetsråd 2000 resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet”, som mer specifikt handlar om kvinnors rättigheter och deltagande som aktörer i fredsprocesser. Den följdes sedan upp av resolution 1820, 1888, 1889, 1960, 2106 och 2122. Resolution 1889 och 2122 förstärker ytterligare artiklarna i 1325, de fyra andra siktar specifikt in sig på arbetet mot sexuellt våld i konflikter.

Resolutionerna är bindande för alla FN:s medlemmar, men som statistiken ovan visar är det fortfarande långt kvar tills de är genomförda i praktiken. Kvinna till Kvinna deltar i det arbetet på många olika sätt: Genom vårt påverkansarbete gentemot nationella och internationella beslutsfattare – för att ändra regler som hindrar kvinnors lika deltagande i fredsprocesser, eller se till att de regler som stödjer lika deltagande efterföljs, genom att samla och sprida kunskap om kvinnors rättigheter och fredsarbete och genom att stödja kvinnoorganisationer i konfliktregioner, som arbetar för fred.

Senast uppdaterad: 2014-08-14