Unga kvinnor i fredsutbildning i Nagorno-Karabach

Det senaste året har det skett en del fredssträvanden i den frysta konflikten mellan Armenien och Azerbaijzan om området Nagorno-Karabach. Genom den så kallade Minskgruppen som genomförs genom Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa och där där bland annat Ryssland, USA och Frankrike ingår, har möten hållits. Men det är mycket lite av dessa högnivåfredsamtal som märks bland vanligt folk. Det finns ingen öppen dialog om vad som sker.

För att råda bot på detta gap mellan de framsteg som rapporteras officiellt i konflikten och bristen på vanliga människors delaktighet i fredsarbetet har Kvinna till Kvinna tillsammans med International Alert, Conciliation Resources, London Information Network on conflicts and State Building och Crisis Management Initiative med stöd av EU, så kallat Instrument for Stability, startat ett fredsbyggande projekt med fokus på civilsamhället på lokal nivå.

Kvinna till Kvinnas del i projektet handlar om att öka kvinnors kunskap om konflikten och på sikt öka antalet kvinnor som kan delta i framtida fredsförhandlingar för regionen.
– Det finns idag en hel del äldre kvinnor som arbetat för fred och för att skapa en dialog mellan människor på bägge sidor av konflikten. Men det måste komma in nya yngre krafter som kan ta över efter dem för att kvinnor verkligen ska kunna delta i fredsförhandlingar, säger Christine Bender, Kvinna till Kvinnas samordnare för Södra Kaukasien.

Två armeniska organisationer, Democracy Today och Women’s Resource Center, arbetar i byar inne i och på gränsen till Nagorno-Karabach för att erbjuda unga kvinnor från 16 år och uppåt att delta i utbildningar. De vänder sig till skolor och andra organisationer för att hitta tjejer som är intresserade av att prata om kvinnors rättigheter, kvinnors rätt att påverka och att delta i beslutsfattande.
– Det har visat sig att dessa tjejer har ett enormt sug efter att diskutera samhällsfrågor utifrån sin egen situation då de inte har en självklar plats att träffas och diskutera frågor som är viktiga. I detta mansdominerade samhälle förväntas unga kvinnor sitta hemma och inte delta i det offentliga livet.   Att tala om rättigheter och jämställdhet stärker deras självkänsla, säger Christine Bender.

 Hela tiden måste organisationerna vara försiktig för att inte skapa negativ stämning och hotfulla situationer runt sitt arbete. Kvinnorna pratar med borgmästare och andra tongivande personer i byarna för att få deras godkännande om att ordna utbildningarna.
– Det kan utsätta tjejerna för fara om man går ut med att man ska tala om Nagorno-Karabach konflikten och fred så man säger att man ska tala om kvinnors rättigheter. I vissa byar bedömer man att det är för riskabelt att ha utbildning för tjejerna. Då kan man ordna transport för de som är intresserade att delta till någon annan by som bedöms vara mer säker, säger Christine Bender.

Tanken är att när dessa kvinnor fått utbildning och börjat våga tala om kvinnors rättigheter så ska man kunna ta upp svårare ämnen om konflikten runt Nagorno-Karabach och fiendebilder.
– Tjejerna visade sig vara så fulla av propaganda och okunskap, så mycket hat mot azerer och Azerbajdzjan. Därför måste man gå varligt fram när man talar om konflikten och om utsikterna att få fred, säger Christine Bender.

På samma sätt som i Armenien har två kvinnoorganisationer i Azerbajdzjan, Association of Women for the Protection of Women’s Rights after D.Aliyeva och YUVA Humanitarian Center, arbetat för att nå unga internflyktingkvinnor på flyktingboenden i och runt Baku samt på universitet och i frivillig organisationer.  Projektet har nu hållit på i ett år och runt 200 unga kvinnor har utbildats. Av dessa ska ett tiotal väljas ut för att träffas på en resa till Israel och Palestina i slutet av juni. Då kommer det verkliga provet på om de kan komma att vilja arbeta för fred i framtiden.
– De äldre erfarna kvinnorna som kämpat för fred i många år finns med hela tiden i bakgrunden. De ska fungera som mentorer för de unga kvinnorna, stärka och inspirera dem. Målet är att tjejerna ska vilja bli engagerade och aktivt delta i byggande av ett fredligt samhälle.  Det ska bli spännande att se vad resan till konflikten i Mellanöstern där de ska få träffa andra organisationer som arbetar för fred kan leda till, säger Christine Bender.

Åsa Carlman