Jämställdhet och utveckling: Det går på tok för långsamt

Samtidigt som valrörelsen slutspurtar här hemma, förbereder sig FN-högkvarteret inför 10 års-uppföljningen av millenniemålen 20-22 september. Då, år 2000, enades världens länder om åtta millenniemål, bla att halvera fattigdomen i världen senast 2015. Nyckeln är det tredje millenniemålet om att främja jämställdhet och stärka kvinnors ställning, skriver Lena Ag och Petra Tötterman på Newsmill.

Ju mer jämställt ett samhälle är, ju mer makt kvinnor har över sina liv - desto mindre fattigdom, våld och instabilitet i hela samhället. Ändå släpar jämställdheten efter i arbetet med millenniemålen. En del har uppnåtts men utvecklingen går på tok för långsamt. Sverige har historiskt varit drivande i dessa frågor och bör fortsätta med det.

Utvecklingen så här långt:

• Av de 1,4 miljarder människor som försöker överleva på en dryg dollar om dagen är tre femtedelar flickor och kvinnor.

• Bland de 960 miljoner vuxna som inte kan läsa och skriva är två tredjedelar kvinnor och 70 procent av de barn som inte går i skolan är flickor.

• Kvinnor är utestängda från många politiska församlingar. 2009 var bara 18 procent av världens parlamentariker kvinnor.

Väpnade konflikter är ett stort hot mot millenniemålen. Idag lever runt 42 miljoner människor på flykt undan konflikter. En tredjedel av världens fattiga bor i ett så kallat "instabilt" land. Här bor också hälften av de barn som dör under 5 år och en tredjedel av de mödrar som dör under graviditet eller förlossning. Systematiska våldtäkter sliter sönder samhällsväven i konfliktdrabbade områden - den negativa effekten på milleniemålen och samhällsutvecklingen är omätbart.

Inför 10-årsuppföljningen har UNDP (FN:s utvecklingsprogram) publicerat en rapport som betonar vikten av att fokus sätts på millenniemål tre, om jämställdhet och att stärka kvinnor. En sådan satsning får stor effekt på andra mål, exempelvis fattigdomsbekämpningen och att minska mödradödligheten. En nödvändig förutsättning för att stärka kvinnors rättigheter och deltagande i samhället är att stödja kvinnors egen organisering.

Även om internationella biståndsmedel till jämställdhet har ökat de senaste åren, så är trenden motsatt när det gäller stödet till kvinnors egna organisationer. Det är oroande. För att stärka kvinnors ställning måste vi förändra diskriminerande strukturer och omprioritera resurser, men framförallt måste vi stödja deras eget gräsrotsengagemang. Kvinnor är hälften av jordens befolkning. De berörs direkt av konflikter och sociala orättvisor. För att ha styrkan att motsätta sig rådande maktstrukturer och utsätta sig för den fara det ofta innebär att som kvinna organisera sig politisk och arbeta för en förändring, så måste stödet till kvinnorättsaktivister öka. Detta för att exempelvis få tillstånd hållbara fredsavtal och en mer rättvis samhällsutveckling.

Världsbanken har presenterat en studie som visar att det krävs ungefär 13 miljarder dollar för att uppnå jämställdhetsarbetet i världen som det är formulerat i millenimålen. Det motsvarar 0,08 procent av världens militära utgifter förra året. Ett års militära utgifter är detsamma som 800 år av FN:s budget. Vi frågar oss varför dessa astronomiska siffror när det gäller militära utgifter inte ifrågasätts på allvar, vare sig i Sverige eller globalt? Är detta verkligen en rimlig balans? Hur ser vår biståndsminister på detta i ljuset av utvärderingen av millenniemålens framgångar?

Lena Ag, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

 Läs artikeln på Newsmill.