Inför 10 års jubileumet av 1325, till Carl Bildt och Gunilla Carlsson

2010-09-06

Till utrikesminister Carl Bildt och biståndsminister Gunilla Carlsson

Stockholm, 100906

Bästa Carl Bildt, Bästa Gunilla Carlsson,

Ni får detta brev i er egenskap av högsta ansvariga för Sveriges utrikes‐ och säkerhetspolitik respektive utvecklingspolitik. Båda dessa två områden har bäring på såväl kortsiktigt som långsiktigt freds‐ och säkerhetsfrämjande.

Tio år efter att Säkerhetsrådets resolution 1325 antogs har kvinnors säkerhet och våld mot kvinnor i konflikter kommit högre upp på den internationella dagordningen. Ändå behandlas kvinnor säkerhet allt för ofta felaktigt som en särfråga när avgörande beslut om fred och säkerhet ska fattas. De senaste åren har förvisso några steg tagits för att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor som vapen i konflikter, bland annat genom utnämningen av en särskild representant inom FN, Margot Wallström. Samtidigt är kvinnors deltagande i förhandlingsrummen där fred och återuppbyggnad diskuteras fortfarande marginell. Världens stater och internationella organisationer har åtagit sig att stärka kvinnors säkerhet och deltagande genom Säkerhetsrådets resolutioner 1325, 1820, 1888 och 1889 men likväl saknas fortfarande systematiska satsningar och tydliga resultat. Många organisationer i det civila samhället, inte minst kvinnoorganisationer i konfliktområden, har lång erfarenhet av att arbeta med dessa frågor och därmed kunskap om vad som behövs för att komma vidare.

Följande 10 rekommendationer (bif., 3 sidor) har antagits av fler än 70 organisationer och nätverk runtom i världen inför 10‐årsdagen av Säkerhetsrådets resolution 1325. Rekommendationerna riktar sig särskilt till EU och dess medlemsstater. De berör beslutsfattares roll för att stärka resolutionens genomförande för att nå bättre och mer varaktiga resultat för kvinnors säkerhet och deltagande i konfliktområden.

Kvinna till Kvinna fäster särskild vikt vid tre åtgärder på nationell respektive EU‐nivå.

Nationell nivå:

1. Inkludera minimistandards i den nationella handlingsplanen med tydliga mål, budgetposter, ansvarsfördelning liksom en systematisk och transparent övervaknings‐ och rapporteringsmekanism om insatser, utmaningar och resultat.

2. Involvera relevanta organisationer i det civila samhället i övervakning och utvärdering av planen, bland annat genom att delge regelbunden skriftlig rapportering och kalla till regelbundna möten i Sverige och på ambassadnivå med kvinnoorganisationer i konfliktländer.

3. Utveckla indikatorer och övervaknings‐ och rapporteringsmekanismer.

På EU‐nivå:

1. Avsätt öronmärkta medel för kvinnors organisering för fred och mänskliga rättigheter i EUländer och i konfliktländerna, och gör åtagandet flerårigt i syfte att nå bättre och varaktiga resultat för kvinnors deltagande i freds‐ och återuppbyggnadsprocesser.

2. Tillsätt en högnivårepresentant för kvinnor, fred och säkerhet, alternativt integrera implementerings‐ och årligt rapporteringsansvar för EU:s 1325‐policies och insatser i Höga Representanten i utrikesfrågor, Catherine Ashtons, mandat med nära koppling till EUdelegationerna i fält.

3. Se till att den europeiska utrikestjänsten, EEAS, förses med genderkompetens på hög nivå och ekonomiska resurser för att stärka implementeringen av resolution 1325 och relaterade resolutioner 1820, 1888 och 1889 om kvinnor, fred och säkerhet i syfte att integrera detarbetet med övrigt freds‐ och säkerhetsarbete i EU.

Kvinna till Kvinna anser dessa rekommendationer som särskilt prioriterade frågor för Sverige att arbeta med på nationell och EU‐övergripande nivå de närmaste åren. Det berör så pass centrala frågor för fred, säkerhet och utveckling att det vore ett stort misstag att fortsatt behandla kvinnor säkerhet som en särfråga. Tio år efter att resolutionen antogs är det starkt angeläget att politiska beslutsfattare i freds‐ och säkerhetsfrågor förbinder sig till mer kraftfulla åtaganden för att förverkliga resolutionens genomförande inför resolutionens 10‐årsdag den 31 oktober i år. Kvinna till Kvinna emotser er respons och politiska initiativ.

Med vänlig hälsning,

Lena Ag

Generalsekreterare Kvinna till Kvinna