Förändring möjlig i mansstyrd romakultur

Diskriminering och patriarkala traditioner försvårar livet för många romska kvinnor i Europa. Fattigdom, våld mot kvinnor och analfabetism är utbredda problem. Men allt är inte nattsvart. På flera håll, till exempel i Serbien och Montenegro, pågår flera initiativ för att stärka romska kvinnors position i samhället.

Diskrimineringen av Europas romer är utbredd. Få romer deltar i politiskt arbete, utbildningsnivån är låg och arbetslösheten hög. I många länder lever romerna nästan helt utanför samhället, i nedgångna bostadskvarter utan vatten och el. För de romska kvinnorna är diskrimineringen dubbel – starka patriarkala traditioner underordnar kvinnor inom både det privata och offentliga livet.

– I romska familjer är det mannen som styr. Kvinnans roll är att ta hand om hushållet, det lär hon sig redan som mycket liten. Ofta gifts hon bort som mycket ung och har krav på sig att föda många barn till släkten, berättar Natasa Medjedovic, aktiv på Roma Center i Montenegro, som inriktar sig på att stödja kvinnor i romska familjer.

Roma Center, som ligger i den lilla staden Niksic i centrala Montenegro, uppskattar att det bor cirka 1000 romer i området. För hela Montenegro varierar folkräkningssiffrorna mellan 3000 och 20 000. De stora skillnaden i antal beror enligt Natasa Medjedovic på slarvigt genomförda beräkningar och olika sätt att klassificera vem som ska betecknas som rom.
Siffrorna för hela Serbien och Montenegro är lika oklara – här säger den officiella folkräkningen cirka 100 000 romer medan romaorganisationer i landet uppskattar siffran till nära en halv miljon.

KVINNORS RÄTTIGHETER STÄRKS
Den diskriminering som drabbar romer i Serbien och Montenegro har stora likheter med rasismen mot folkgruppen i övriga Europa, men här finns ännu fler problem. Fattigdomen och den höga arbetslösheten slår hårt mot de som redan är marginaliserade i samhället.

– Här i Montenegro lever mer än hälften av romerna i det som benämns som absolut fattigdom, det vill säga på mindre än en dollar om dagen. Bland befolkningen i stort är siffran drygt en av tio. Detta påverkar givetvis de romska kvinnorna i hög utsträckning, menar Natasa Medjedovic.

Roma Center i Niksic satsar mycket på att stärka självförtroendet hos kvinnorna i stadens romaområden. Dels för att de ska bli medvetna om sina rättigheter och dels för att öka deras chanser till jobb. De flesta kvinnor har ingen eller låg utbildning.

– Vi driver läs- och skrivkurser, erbjuder juridisk rådgivning och hälso- och gynundersökningar. Vårt kvinnocenter välkomnar dessutom kvinnor ur alla folkgrupper. Vi gör ingen skillnad på montenegriner, serber, muslimer eller romer, säger Natasa Medjedovic.

Roma Center i Niksic, som har funnits sedan 1998, utgör en viktig instans för att höja romska kvinnors status. Deras egen statistik visar att mer än hälften av alla romska kvinnor i området någon gång har deltagit i undervisning eller annan typ av verksamhet vid centret.
Med tanke på att många av dessa kvinnor aldrig tidigare hade lämnat sina bostadskvarter, som ligger två kilometer från stadskärnan, måste det ses som en stor framgång.
Roma Centers kurser och informationsträffar har också bidragit till att kraftigt minska antalet kvinnor som föder sina barn hemma liksom antalet illegala aborter.

MOT BARNÄKTENSKAP
Men trots ljuspunkter återstår mycket att göra. Det omfattande problemet med barnäktenskap är en fråga som engagerar Natasa Medjedovic och hennes kollegor. Många flickor gifts bort i femtonårsåldern, ofta händer det att flickorna säljs till en man som föräldrarna kommit överens med. De finns hemska historier om hur de flickor som inte är oskulder när de gifter sig straffas.

– Hennes huvud rakas så att alla ska kunna se vilken skam hon bär på. Efter att ha misshandlats av sin nya make skickas hon hem för att straffas av sina föräldrar och bröder. Om hon i stället klarar ”oskuldstestet” väntar ett liv hos mannens familj, där hon förväntas att lyda honom, hans föräldrar och övriga släkt. Preventivmedel finns inte så när kvinnan är trettio har hon ofta fött många barn och har en gammal kvinnas trötta kropp, säger Natasa Medjedovic.

Vid Roma Center i Niksic försöker man locka unga tjejer till samtal och diskussioner om kvinnors rättigheter. Liknande aktiviteter pågår även på andra håll i landet. I den serbiska staden Nis finns till exempel Women’s Space, en feministisk organisation som satsar mycket på att nå romska tjejer – och för att få myndigheterna att ta ett större ansvar för romernas situation.

FEMINISM I ROMAKVARTER
– Vi vill ge både tjejer och kvinnor ur romafamiljer möjligheter att träffas under organiserade former med fokus på just deras situation, problem och frågor, säger Vera Kurtic vid Women’s Space, som själv kommer från en romafamilj.

Women’s Space erbjuder bland annat sykurser och hälsoutbildningar, där kvinnor och tjejer får möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och lära om sina rättigheter. Ett feministiskt perspektiv genomsyrar hela verksamheten – här ska kvinnor stärkas, få bättre självförtroende och förhoppningsvis kunna ta större plats i det offentliga livet så småningom.

– Vi har funnits i sju år nu och tycker oss kunna se förbättringar gällande de romska kvinnornas situation. Bara existensen av en feministisk organisation i det patriarkala romasamhället är en framgång i sig! menar Vera Kurtic, som dock också ser stora problem och utmaningar framför sig:

– Rasismen och nationalismen växer sig starkare i Serbien och Montenegro och vår regering gör inte tillräckligt för att motverka utvecklingen. Det slår mot minoriteter och kvinnor. Därför måste vi sätta hårdare press på våra politiker att ta romers, och romska kvinnors, underordning och utsatthet på allvar.

Anna Lithander

För mer information om romer, se länkar nedan

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, romaprojektet
http://www.do.se/o.o.i.s?id=1575

Världsbanken
http://lnweb18.worldbank.org/ECA/ECSHD.nsf/links_roma/roma%20site

 
Vera Kurtic på Womens Space