Se fler val

Irak

Kvinnors situation

Irak är ett krigshärjat land som präglas av bristande rättssäkerhet, korruption, många internflyktingar och en svag stat som inte har förmåga att skydda sin befolkning. Kvinnor lider särskilt stor brist på skydd.

Även innan Islamiska Statens maktövertagande av delar av Irak 2014, präglades Irak av systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter.

Våldet är ständigt närvarande i irakiska kvinnors vardag och visar inga tecken på att avta. Våldet på gatorna har tagit sig in i hemmen, något som flera kvinnoorganisationer kopplar till den utbredda förekomsten av vapen. Så kallade hedersbrott, barnäktenskap och prostitution har ökat sedan den USA-ledda invasionen 2003.

På vissa sätt hade kvinnor det bättre innan invasionen. De kunde röra sig ute på gatorna, arbeta och gå klädda som de ville. Å andra sidan fanns under Saddam Husseins diktatur inget civilt oberoende samhälle, och hans styre kännetecknades av brutalt förtryck, terror och utrensningar av politiska motståndare och vissa religiösa grupper.

Religiösa domstolar

Iraks nya konstitution, som ratificerades 2005, förklarar män och kvinnor likvärdiga. Men artikel 41 i konstitutionen öppnar upp för att frågor kring familjerätt ska lösas i enlighet med varje medborgares religion, sekt eller tro. I praktiken innebär det att frågor som rör äktenskap, skilsmässa och arv avgörs av religiösa domstolar – med följden att minderåriga flickor kan tvingas till giftermål och att en kvinnas vittnesmål endast räknas som hälften av en mans. Enligt den irakiska brottsbalken har män laglig rätt att ”straffa sin fru”, och våldtäkt inom äktenskapet är tillåtet.

I irakiska regionen Kurdistan är situationen något bättre. 2011 antog regionen en omfattande lag om våld i hemmet, som bland annat förbjuder våld inom äktenskapet, könsstympning, tvångsäktenskap och försök att hindra flickors utbildning.

Irak ratificerade FN:s kvinnokonvention, CEDAW, 1986. Men landets reservation mot artikel 2, som etablerar principen om lika rättigheter för män och kvinnor, förhindrar konventionen från att ha någon reell verkan.

Extremister begränsar

Under 2011-2012 fick fundamentalistiska islamister ett ökat inflytande i det irakiska samhället, vilket har medfört att klädkoderna för kvinnor är striktare än tidigare och att kvinnors rörelsefrihet har begränsats. Det har också blivit svårare för kvinnor att utbilda sig, arbeta och leva självständiga liv.

Fattigdom är ett särskilt stort bekymmer för kvinnor eftersom deras tillträde till arbetsmarknaden är begränsat. Fattigdom drabbar i ännu högre grad kvinnor på landsbygden. De har också sämre tillgång till sjukvård, utbildning och infrastruktur. På landsbygden förekommer även könsstympning av kvinnor oftare än i städerna.

Kvinnor som tillhör Iraks etniska och religiösa minoriteter är särskilt utsatt för olika former av diskriminering. Det är också gruppen homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbtq-personer). Det finns inget förbud i den irakiska lagstiftningen mot homosexuella relationer, men allt annat än heterosexualitet är fullständigt tabu i samhället. Hbtq-personer i Irak har utsatts för allvarliga hatbrott och även mördats på grund av sin sexualitet eller könsidentitet.

Politisk kvotering

Även om många kvinnor är aktiva i det civila samhället, är det svårt för dem att ta plats i politiken. Det gäller särskilt sekulära kvinnor. Enligt en lag som infördes 2005 ska minst 25 procent av ledamöterna i parlamentet vara kvinnor. I irakiska regionen Kurdistan ligger kvoten på 30 procent. Efter valet 2010 var andelen kvinnor i Iraks parlament 25 procent, varav majoriteten av kvinnorna representerade religiösa partier. Motsvarande siffra för irakiska regionen Kurdistan efter valet 2013 var 31 procent kvinnor.

Senast uppdaterad: 2015-09-29