Se fler val

Georgien

Kvinnorörelsen

Det civila samhället i Georgien är ungt, och så även kvinnorörelsen. De första kvinnoorganisationerna bildades efter de första demokratiska valen 1992. Det civila samhället ses ännu inte som en självklar del i en demokratisk utveckling i Georgien och är även svagt förankrat i samhället, vilket kan förklaras av att det saknas traditioner av engagemang i stora medlemsorganisationer.

Det civila samhället Abchazien är också svagt och har svårt att få gehör för sina frågor bland makthavarna. Situationen för civilsamhället i utbrytarregionen Sydossetien är så svårt att de flesta aktörer i civilsamhället inklusive Kvinna till Kvinnas tidigare samarbetsorganisations tvingats upplösas.

Det finns flera starka kvinnoorganisationer i Georgien. Några av dem har konsultativ status i FN, vilket medför bra möjligheter för påverkan. I Georgien har dock kvinnoorganisationer en begränsad tillgång till de politiska arenor där beslut tas. Detta får till följd att många aktivister känner sig trötta och utbrända, eftersom deras hårda slit inte får det genomslag de önskar. De ser förändringar på papperet, men lite sker i praktiken.

Stöd till våldsutsatta

Många kvinnoorganisationers arbete går ut på att bistå våldsutsatta kvinnor med stöd såsom rådgivning, skyddade boenden och ekonomiskt stöd – då den georgiska regeringens stöd är begränsat. Organisationerna driver även på för jämställdhet genom att arbeta gentemot lagstiftare och väcka opinion kring genusfrågor.

Flera av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer informerar och ger utbildningar om mäns våld mot kvinnor, kvinnors politiska deltagande och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Några arbetar med fredsbyggande projekt som innefattar utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien.

Kvinnoorganisationerna i Georgien möter enorma behov, inte minst från våldsutsatta kvinnor. 2006 lyckades kvinnorörelsen få en lag om våld i hemmet antagen. Sedan dess har de försökt få regeringen att avsätta pengar till implementering av lagen.

Hot mot aktivister

Georgien är det land i Södra Kaukasien där det är lättast att organisera sig, sett till lagstiftningen kring organisationsfrihet. Men människorätts- och kvinnoaktivister kan inte verka helt fritt – många är utsatta för hot mot den egna säkerheten. De allvarligaste hoten riktas mot kvinnor som arbetar med frågor som rör feminism, hbtq-personers rättigheter och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Flera av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer i  utbrytarregionerna har också blivit uthängda i media för sitt konfliktförebyggande engagemang.

Kvinnoorganisationerna var länge uteslutna från Genèvesamtalen, där fredsarbetet i Södra Kaukasien diskuteras. Efter att Georgien 2011 hade antagit en nationell handlingsplan för FN:s resolution 1325, bjöds dock kvinnoorganisationer in till rådgivande samtal inför de fortsatta samtalen. Som ett resultat av handlingsplanen var också fyra av tio georgiska delegater vid Genèvesamtalens 19:e runda kvinnor. Men när den 31:e rundan hölls i mars 2015 deltog endast en kvinna från Georgien (och inga från Abchazien eller Sydossetien).

Osäker finansiering

För att få en långsiktigt hållbar verksamhet har kvinnoorganisationerna i Georgien en rad utmaningar framför sig. Till exempel finansieras deras arbete nästan uteslutande av internationella givare, vilket innebär en ständig finansiell osäkerhet. Många kvinnoaktivister är utarbetade och utsatta för säkerhetshot.

Organisationerna har också svårt att attrahera nya medlemmar, och det finns inget utvecklat samarbete kvinnoorganisationerna emellan. Samarbetet mellan kvinnoorganisationer och hbtq-organisationer har också länge varit svagt, men håller sakta på att stärkas.

Ibland går dock det civila samhället samman; till exempel gick kvinnoorganisationer under 2013 ihop om en digital namninsamling mot den ortodoxa kyrkans försök att driva igenom en mer restriktiv abortlagstiftning, och under 2014 för att demonstrera emot de ökade antalet dödligt våld av kvinnor.

Flera av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer samverkar i arbetet kring skuggrapporteringar i olika avseenden för att stärka kvinnors rättigheter i samhället.

Senast uppdaterad: 2016-06-29