Kategorier

Vardagsrädslan regerar


Rädsla och begränsad möjlighet
att röra sig fritt på gator och torg styr tjejers vardag
både i konfliktdrabbade Georgien och i Sverige. Vardagsrädslan
är gemensam men samhällets förtryck mot kvinnor förstärks
under en konflikt.

Det var över tio år sedan de väpnade striderna
mellan Georgien och Abchasien upphörde. Konflikten är
än idag inte löst och påverkar dagligen samhället
och människorna. I området runt staden Gali, nära
det som i praktiken är en gräns mellan Georgien och utbrytarområdet
Abchasien, lever unga kvinnor varje dag med hot om våld och
trakasserier.

– Det är samma män som deltog i striderna och då
begick övergrepp som styr och ställer här i Gali
idag. De anser sig ha rätt att kommentera och bestämma
över varje kvinna som kommer i närheten av dem. Om en
tjej, enligt dem, är för utmanande klädd eller beter
sig på ett sätt de inte gillar kan de begå vilka
övergrepp de vill. De har ingen respekt för någon
och särskilt unga kvinnor är mycket rädda för
dem, berättar Madlena Kvaratskhelia hos kvinnoorganisationen
Avangardi i Gali.

Madlena, som är 26 år, beskriver hur hon nyligen var
tvungen att gå en lång bit genom staden för att
ta sig till sjukhuset och hur obehagligt det var. Det är få
unga kvinnor, få kvinnor överhuvudtaget, som promenerar
fritt runt i Gali. De har helst någon med sig. Om något
händer har de sig själva att skylla eftersom kvinnor inte
anses ha rätt att vara ute och gå ensamma.

– Om man som ung kvinna skrattar och ler, klär sig normalt,
tittar åt dessa män, då har de rätt att göra
vad de vill. Men vi gör allt för att de inte ska uppmärksamma
oss. Vi håller oss undan så gott det går. Unga
kvinnor ska vara tysta och traditionellt klädda, de ska inte
gå på café och då absolut inte dricka öl
som killarna gör. Vi har inte alls samma rättigheter,
säger Madlena Kvaratskhelia.

Hon berättar att allt fler tjejer slutar gå i skolan.
Deras föräldrar vågar inte låta dem gå
hemifrån och man tycker dessutom att det är bortkastat
att låta dem studera eftersom det ändå inte finns
några jobb att få, tjejerna gör mer nytta hemma.

Men vad gör då tjejerna för att fördriva sina
dagar, hur kommer de ut, hur träffar de kompisar?
– Allt fler tjejer gifter sig tidigt. Ibland redan när
de är fjorton år. På så sätt kommer
tjejerna hemifrån. I vårt konservativa samhälle
fungerar också de tidiga äktenskapen som ett legitimt
sätt att ha sex redan i tonåren, berättar Madlena
Kvaratskhelia.
Gynekolog gav insikt
Organisationen Avangardi startade en gynekologisk mottagning dit
unga tjejer kunde komma med olika besvär eller frågor.
Det visade sig att tjejerna hade mycket låga kunskaper om
sina egna kroppar, om sex och preventivmedel. Många av tjejerna
hade svåra underlivsproblem som de aldrig trott att de kunnat
få hjälp med. I den trygga miljön vågade de
prata om sina liv. Det visade sig att flera av dem blivit våldtagna,
ibland mer än en gång.

– Under kriget användes våldtäkter som ett
vapen i krigföringen. Konflikten är idag fryst men våldet
är hela tiden närvarande.Unga kvinnor blir fortfarande
våldtagna. En gammal så kallad sedvänja –
brudkidnappning – har plockats fram och praktiseras i Galiområdet.
Unga män våldtar unga tjejer som sedan tvingas, oftast
av sina egna familjer, att gifta sig med våldtäktsmännen.
Detta ökar så klart unga kvinnors rädsla för
att röra sig ute på gatorna, säger Madlena Kvaratskhelia.

Kontroversiell utbildning
För att stärka tjejer och öka deras, och killarnas,
kunskaper om sina kroppar, sex, samlevnad och preventivmedel höll
Avangardi under ett års tid kurser på en mängd
olika skolor i Gali och dess omgivningar. Men efter det fick de
inte längre komma till skolorna.

– Vårt samhälle är konservativt, man ska inte
prata om dessa saker. Det vanligaste preventivmedlet är abort,
det finns kvinnor som gjort uppåt 40 aborter. Det anses bara
vara prostituerade som använder kondom så det är
inget alternativ för unga kvinnor. Inte ens i dessa tider då
spridningen av HIV bara ökar i Georgien, säger Madlena
Kvaratskhelia.

Hur ska då unga kvinnors situation i Gali kunna förbättras,
hur ska deras säkerhet och rättigheter kunna förstärkas?
– Politikerna måste förstå att det här
är en viktig samhällsfråga. Vårt samhälle
har inte råd att förlora alla dessa unga tjejer, säger
Madlena Kvaratskhelia.
Sverige idag
Johanna Palmström och Moa Elf Karlén har skrivit boken
Slå tillbaka – om vardagsrädsla och systerskap.
De har intervjuat tjejer och tjejgrupper runt om i Sverige om kvinnors
rädsla. Det visade sig att få tjejer sa sig vara rädda,
men de beskrev sig inte heller som trygga.

– Efter ett tag blev det klart att alla tjejer rör sig
efter en särskild karta, de vet var de kan gå och var
de inte kan gå. Det är så naturligt att man inte
tänker på det. Tjejer vet vad de kan och inte kan göra,
var de kan och inte kan röra sig, berättar Moa Elf Karlén.

I varje skola finns det till exempel en plats, kanske bänken
utanför matsalen, som tjejerna försöker undvika.
Där sitter killarna och tittar på dem och ger nedlåtande
kommentarer om någon tjej går förbi. Men det är
inte bara inomhus i offentliga miljöer en särskild ”tjejkarta”
finns. Utomhus är tjejer alltid hänvisade till att följa
kartan för att inte vara rädda och för att inte riskera
att råka ut för något. Oftast sker detta omedvetet.

– När vi pratade med tjejerna sa de flesta först
att ”nej vi är inte rädda” eller ”nej
vi beter oss inte på något särskilt sätt för
att hantera våra rädslor”. Men efter ett tag kom
det fram att det fanns platser de undvek, även dagtid, att
de beväpnade sig med pepparkar, hårspray och nycklar
eller att de hade ”112” inslaget på mobiltelefonen
när de gick hem på kvällen, säger Johanna Palmström.

Strategier mot rädsla
Rädslan, och strategierna för att hantera den, är
en del av alla tjejers liv. Moa Elf Karlén och Johanna Palmström
väljer att kalla fenomenet att varken känna sig rädd
eller trygg för ”vardagsrädsla”.
– Att välja att kanske inte gå på fest, att
inte gå ut, att gå en omväg eller att be föräldrarna
komma och hämta dig är en naturlig del av tjejers vardag,
säger Johanna Palmström.

Moa Elf Karlén och Johanna Palmström ställde också
frågan ”När är du trygg?”.
– Det visade sig oftast vara hemma med familjen, med tjejkompisarna
eller i någon tjejgrupp . Det är alltså inte den
största delen av tiden i tjejernas vardag, säger Moa Elf
Karlén.

Varför är då vardagen fylld av olika former av rädsla?
– Vardagsrädslan beror på att vi vet att kvinnor
utsätts för våld och övergrepp och vi vet att
vi riskerar att inte bli trodda av polis och rättsväsende
om vi råkar ut för något. Vi tjejer har lärt
oss rädslan men inte hur vi kan försvara oss, säger
Johanna Palmström.

Moa Elf Karlén fortsätter:
– Tjejer kan stärka varandra. I tjejgrupper där
tjejer kan snacka med varandra, på tjej- och kvinnojourer,
i jämställdhetsgrupper och genom feministiskt självförsvar.
Sedan måste ju samhället, politikerna, se att det är
ett problem för alla att tjejer är rädda och att
deras rörelsefrihet är så begränsad. Vi får
ju alla ett osäkrare samhälle när vi tjejer inte
vågar röra oss ute, säger Moa Elf Karlén.

Åsa Carlman, Kvinna till Kvinna

 


Madlena Kvaratskhelia berättar om unga kvinnors rädsla
i Gali, Georgien.

Johanna Palmström och Moa Elf Karlén har skrivit boken
Slå tillbaka – om vardagsrädsla och systerskap.

Senast uppdaterad: 2012-12-14