Har unga något val i Azerbajdzjan?

Den 15 oktober var det presidentval i Azerbajdzjan. Valdeltagandet var lågt och få unga använde sin röst. Oppositionen har valt att bojkotta valet. Organisationen YUVA har valt att engagera fler unga i samhället. Att välja att vara aktiv som ung kvinna innebär för många en risk.

Stämningen är sömnig i vallokalen i Zabil, ett område i Bakus innerstad, dit en glesa skara kommit för att rösta i presidentvalet. Inne i vallokalen, som är inrymd i en skola, är det fler observatörer än röstande. Novella Jafarova från Kvinna till Kvinnas partnerorganisation The Association for the Protection of Women's Rights är observatör tillsammans med fyra kollegor. De säger att allt gått rätt till än så länge, men att röstdeltagandet är lågt.

Listan med presidentkandidaterna sitter uppklistrad på dörren till ingången. Sju strikta medelålders män i kostym. Även om det finns flera kandidater att rösta på, så finns det bara ett reellt alternativ - Ilham Alijev. Ilham Alijev har styrt Azerbajdzjan sedan 2003 då hans far, den förre presidenten Heidar Alijev dog. Valet 2003 då Ilham Alijev valdes till president präglades av valfusk och protesterna från oppositionen var stora. Regimen slog ner dem med våld.

- Det förra presidentvalet var en oerhört viktigt händelse för många i min generation. Inför det valet kände vi en enorm framtidstro och hopp om förändring. Hur valet genomfördes och händelserna därefter avgjorde vår framtid. berättar Shahla Ismayilova. Hon är 32 år och leder kvinnoorganisationen Women's Association for Rational Development.

Den politiska verkligheten i Azerbajdzjan är bekymmersam vad det gäller demokratiska fri- och rättigheter. Att presidentvalet i år går rätt till rent tekniskt beror till största delen på att oppositionen sedan länge bojkottat valen. Det finns inget verkligt motstånd mot Iliam Aliev.

- Valet är en fars och jag och många med mig har tappat både intresse och hopp, suckar Shahla. Många av mina vänner valde att lämna landet efter förra valet. Men jag stannar, jag värderar mitt medborgarskap för högt för att lämna mitt land. Tyvärr så var det många välutbildade som hade behövts här som emigrerade då.

Shahla representerar den grupp av yngre, välutbildade aktiva kvinnor, som i princip bara finns och har möjlighet att verka i Baku. Här är kvinnorollen mindre begränsad än i resten av landet.

Att ge unga kvinnor möjlighet att utvecklas och stärka sitt självförtroende för att bli aktiva medborgare är grunden för YUVA:s arbete. Rena Tahirova och Pervana Mamedova, nu i 35-årsåldern, startade YUVA för drygt tio år sedan. De arbetar idag båda heltid med annat, men lägger ner mycket av sin fritid på organisationen.

- Generellt är det så att det är tjejer som engagerar sig ideellt, om killar är aktiva i NGO-arbete så är det främst för sin egen karriärutveckling. Att arbeta ideellt är dock långt ifrån självklart i vårt samhälle. Vi är inte uppväxta i ett system som uppmuntrar till frivilligt arbete och egna initiativ är inget som premieras i skolan, säger Pervana

Medlemmarna i YUVA lär sig att ta egna initiativ och vara aktiva. Att välja att vara aktiv som ung kvinna är dock att ta en stor risk för många.

- Vår största utmaning är de unga kvinnornas rädsla för att inte bli gifta om de är för aktiva och karriärinriktade, fortsätter Pervana. Det sociala trycket på tjejerna från föräldrar och uppvaktande män, är ofta så stort att de väljer bort aktivitet, även om de är väldigt intresserade. I vårt samhälle anses det viktigaste för en ung kvinna att bli gift. Jag säger medvetet att bli gift, eftersom kvinnor själva inte får ta initiativ till en relation utan måste vänta på männens uppvaktning.

Två unga kvinnor som lever i spänningen mellan egna karriärambitioner och familjens uttalade krav på dem att gifta sig är Aygun Izabayeva, 24 och Gunash Sayilova, 23. De har båda studerat internationella relationer och arbetar idag på bank. De drömmer om karriärer inom diplomati eller den politiska sfären.

- Till skillnad från många andra unga är vi intresserade av politik. Vi diskuterade politiska frågor under utbildningstiden. Vi har båda varit och röstat idag, säger Aygun.

- Den viktigaste frågan i presidentvalet är den ouppklarade konflikten kring Nagorno Karabach. Vi vill ha en president som prioriterar och kan hantera fredsfrågan. Givetvis vill vi ha en fredlig lösning på konflikten, så många människor har redan fått lida till följd av den, fortsätter Aygun.

Frågor som rör deras eget liv, som utbildning, arbetsmarknadsfrågor och inte minst jämställdhet finns inte på den politiska agendan i ett presidentval. Aygun och Gunash framtid på arbetsmarknaden är inte bara beroende av tillgången på arbetstillfällen. Hur de kan utvecklas karriärmässigt både påverkar och påverkas av vilket familjeliv de får.

- Jag vill ha en framgångsrik karriär, men om du inte är gift innan 25 så tror folk att du inte vill ha någon familj. Familjen är helig i vårt samhälle, säger Gunash. Många män vill inte att deras fruar ska arbeta, då tror de att de blir för självständiga. Jag vill säga att vi har en svartsjukekultur bland män, de vill ha full kontroll över sina fruars liv.

- Men vi är inte gifta än och vi vill vara med och förbättra vårt land. Vi tror att Azerbajdzjan kommer att förändras i positiv riktning, säger Aygun.

Annika Karlsson