Nyfikna på svensk jämställdhet

Hur fungerar ett jämställt dagis? Vad gör en mansjour? Hur arbetar JämO? Frågorna var många från de albanska kvinnor som under en vecka i maj besökte Sverige för att studera svenskt jämställdhetsarbete.

– Det som nog imponerade mig mest var den svenska sexköpslagen, att man kriminaliserar den man som utnyttjar en kvinna i stället för tvärtom. Det var också inspirerande att se att ni har så många kvinnor i regering och riksdag, säger Bajana Ceveli från den albanska staden Durres.
Bajana Ceveli och sju andra representanter för albanska kvinnoorganisationer besökte Sverige under en intensiv majvecka, i syfte att lära om och inspireras av jämställdhetsinsatser i det svenska samhället.

I Albanien, ett av Europas fattigaste länder, står jämställdhet lågt i kurs. Våldet mot kvinnor är utbrett, sexhandeln över gränserna är ett stort problem och mycket få kvinnor deltar i politiskt arbete. De insatser som görs för att främja jämställdhet står främst de ideella kvinnoorganisationerna för.

Under veckan i Sverige besöktes bland annat Jämställdhetsombudsmannen (JämO), en kvinnojour, rikspolisens insatsgrupp mot sexhandel, riksdagen och ett jämställt dagis. På daghemmet Björntomten utanför Gävle arbetar personalen för att inte låta stereotypa könsroller prägla verksamheten. Det imponerade på Daniela Kajala från Tirana.
– De har en pedagogik som var så genomtänkt, de pratade inte bara om jämställdhet och att flickor och pojkar ska behandlas lika utan agerade verkligen för att bryta könsrollerna.

MANSJOUR GAV IDÉER
Daniela Kajala jobbar själv med utbildning av jämställdhetsrådgivare i Albanien, rådgivare som i sin tur håller kurser och föreläsningar för lärare, domare och poliser. Hon, och flera av de andra kvinnorna, poängterar också besöket hos Manscentrum som mycket givande. Där är syftet att stödja män som till exempel har misshandlat sina flickvänner eller hustrur, men som vill komma ur sitt våldsamma beteende.
– Att jobba med männen är något som verkligen behövs i Albanien, menar Bajana Ceveli. Det är ju männen som utför våldet och sen för traditionen vidare till sina söner. Det här mönstret måste brytas om vi ska komma från vårt enorma problem med våld inom äktenskapet.
Men är det verkligen någon idé att studera hur svenskt jämställdhetsarbete fungerar, då situationen i Albanien ser så annorlunda ut? Självklart, menar Bajana.
– Vi kan inte öppna mansjourer i det patriarkala Albanien i dag, det är för tidigt. Men det betyder mycket att se att det finns andra länder som har kommit längre och faktiskt lyckats med att förändra mäns beteenden. Det ger oss kraft att fortsätta. Ert jämställda parlament, där kvinnors frågor inte helt negligeras, är ett annat bra exempel. Går det i Sverige så ska det väl också kunna gå i Albanien en dag!
Hanna Drvota, Kvinna till Kvinnas representant i Albanien, håller med:
– Syftet är inte att de albanska kvinnoorganisationerna ska kopiera våra svenska arbetsmodeller. De ska förhoppningsvis inspireras och i förlängningen utveckla egna instrument för att kunna nå ännu längre i sitt dagliga arbete för kvinnors rättigheter och för jämställdhet.

Anna Lithander

 
Albanska kvinnor på besök i Sverige