Euro(pa)vision i Serbien?

Schlagerfest och demokrati eller ultranationalism och homofobi? Valresultatet i Serbien visar att nationen står inför ett avgörande vägval.

På lördag är det fest i Belgrad. Årets glamourshow, Eurovision, går av stapeln. Festivalen erbjuder en ypperlig chans att visa upp ett öppet och vidsynt Serbien på väg in i den europeiska gemenskapen. Men frågan är om tillfället tas.

Det nyligen genomförda parlamentsvalet visar att nationen står inför en skiljeväg. Även om det EU-vänliga linjen som president Tadic´ förespråkar fick flest röster, 39 procent, så lyckades de ultranationalistiska radikalerna få med sig en tredjedel av de röstberättigade. Radikalpartiets ledare Seselj sitter i krigsförbrytartribunalen i Haag, anklagad för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Det starka stödet för hans parti visar hur samhällsklimatet ser ut.

Vem som lyckas bilda regering är ännu oklart. Tydligt är dock att den närmaste tiden kommer ha avgörande betydelse för demokratiutvecklingen i Serbien och situationen för de organisationer och aktivister som i allt hårdare motvind jobbar för allas lika värde och rättigheter. Antingen visar Serbien att landet är redo för verklig, fungerande demokrati eller så stannar man i isolering fångad i den gamla myten om Kosovos centrala betydelse för det serbiska folket. Det var Kosovos självständighetsförklaring i början av året som fick den tidigare regeringskoalitionen att falla samman.

Schlagerfest skapar tillfälle

Mitt i detta politiskt känsliga skede står alltså Serbien värd för årets glamourhändelse, Eurovision Song Contest. Festivalen, som brukar ses som en "gayfest", har gjort att frågan om HBT-personers (homosexuella, bisexuella och transpersoners) rättigheter har aktualiserats.

En undersökning gjord av Gay Straight Alliance and Centre for Free Election visar att 70 procent av befolkningen tycker att homosexualitet är en sjukdom. Statistik visar att var fjärde HBT-person i Serbien har utsatts för någon form av våld på grund av sin sexuella läggning. Störst motstånd får HBT-rörelsen från de extremnationalistiska organisationerna. Ultrakonservatism och extremhomofobi tycks gå hand i hand. Den nationalistiska organisationen Obraz har uttalat sig om att slå ner alla homosexuella som under Eurovisionsfesten visar sin sexuella läggning öppet. Utspelet fick stort utrymme i media.

Eurovisionsfesten skulle kunna vara ett perfekt tillfälle för att lyfta HBT-personers villkor i Serbien. Men Biljana Stankovic, aktiv i Novi Sad Lesbian Organisation, är tveksam till om det finns tillräckligt med engagemang och mod. HBT-personers utsatta situation är ingen prioriterad fråga bland politiker och många aktivister riskerar våld och trakasserier om de gör utspel.

- Ingen HBT-organisation har öppet vågat gå ut med inbjudningar till arrangemang kring Eurovision. Jag vet att polisen samarbetar med gayaktivister för att försöka garantera säkerheten för homosexuella under festivalen. Jag är övertygad om att Belgrad kommer vara en trygg plats under själva festen, men det är bara för att man vill visa upp en fin fasad för omvärlden. När festen är över kommer allt gå tillbaka till det vanliga.

Biljana Stankovic menar att det krävs samverkan om det ska bli resultat.

- Eurovisionsfesten ger oss ett tillfälle att visa omvärlden att Serbien vill vara ett demokratiskt samhälle där allas mänskliga rättigheter respekteras, oavsett sexuell läggning. Men det ställer krav på alla som kallar sig demokrater. Såväl medborgare som politiker, artister och institutioner måste i sådant fall agera och uttala sig unisont.

Men trots hot om våld från extremhögern så blir det ändå fest i Belgrad på lördag. Serbien har ett utmärkt tillfälle att visa vart det är på väg.
Vilka som vågar, eller ids, använda tillfället för att lyfta frågor om demokrati och allas lika rättigheter återstår att se.

Anna Lithander